Tronspelet

Game of thrones: Stereotyp fantasy – DN. Sexistisk.

Jag blir ju tvungen att läsa de här böckerna.

De tilldrar sig i en fantasy-värld, en tillskruvat mustig version av medeltid.

Det finns en oerhört fånig scen i den serien. Bordellägaren håller en lång monolog om sitt icke-kärleksliv medan han instruerar/tränar sina anställda (dvs de har sex med varann).

Det är så konstruerat, tillrättalagt, sexistiskt och otroligt, ett riktigt tillfälle för skämskudden, utifrån både författare och regissör och skådespelare. Allt i fiktionen måste inte vara troligt, men trovärdigt utifrån de konstruerade premisserna. Jag tror inte på det, att horor tränar på varann med utstuderade pornografiska scener, inte ens inom den där underliga världen.

Om man pratar kvinnoroller i stort, så är det ju gott om kvinnor som leder i serien, modiga, och handlingskraftiga. Men de har i de flesta fall kommit i den positionen genom giftermål eller släktskap. Eller så leder de inte utan manipulerar de som leder. Det är den kvinnorollen som uppstår i en sexistisk värld, och det tror jag på.

Visst är en helt sexistisk värld tröttsam, kvinnornas ständiga fullständiga identifiering med sitt kön speciellt tröttsam. En gång fick en av mina vänner, en Tolkien-kännare, frågan om varfär det är så få kvinnor i Sagan om ringen. Han svarade att den ”inte handlar om kärlek”, utan att inse vilket mansnormativt perspektiv han gav uttryck för.

 

Men att läsa utopier är inget kul i alla fall. Det sega geggiga spännande mellan utopier och dystopier är det som talar till mig. Karaktärer i mycket fantasy är lite yxiga. Så länge inte plotten är stereotyp så måste det inte vara ett problem. Roliga, spännande, läskiga, rörande historier. That’s what it’s about.

Jag lär i alla fall suga i mig alla avsnitt som görs. Påkostad fantasy är ett uppdämt behov hos mig, det är långt ifrån stillat.

 

25 april, 2012. böcker, TV, Uncategorized.

6 kommentarer

  1. Steff replied:

    Ja, den scenen kändes lite onödig. Den fyller två syften 1. utvckla motiven för den manliga karaktären och också visa att han inte alls är driven av sina lustar, eftersom han inte vill vara med. 2. Visa på något slags utveckling för den ena kvinnan som har kommit hela vägen från kalla nord.

    Scenen finns inte med i boken och känns som det är en HBO grej att de måste ha något naket i varje avsnitt.

  2. Daniel Brahneborg replied:

    Det där med männen i Sagan om Ringen är ju trots allt inte så konstigt. Det är ju oftast män som beger sig på sådana resor, precis som att det mest är män som söker jobb de inte är kvalificerade för, enligt ”asch, det går väl att lära sig efter hand”, medan kvinnor oftast tycker ”nej, jag uppfyller inte exakt 100% av kravspecen, så jag tänker inte ens söka”.

    Att män riskerar mer är i sin tur fullt logiskt. En kvinna som dör, gör att det föds flera barn mindre. Om en man dör, påverkas inte gruppens överlevnad en enda millimeter. Däremot kan vinsten, om risktagandet går bra, vara väldigt positivt för gruppen.

  3. Daniel Brahneborg replied:

    Btw så handlar det där med risk inte ett enda dugg om vad kvinnor KAN, vilket jag hoppas är självklart. Det är en helt annan diskussion.

  4. Drama Online replied:

    Sagan om ringen är typisk för litteratur i det att män alltid är kraftfulla men inte alltid goda medan kvinnor alltid är goda men inte kraftfulla. Och även om det inte är det mest typiska i verkligheten är att kvinnor ger sig ut på såna resor, så kan det knappast vara gångbart för kollektivt att de alls inte finns. Det finns typ 3 styck bland hundratals karaktärer, varken stationära eller mobila och inte får de en massa barn heller, så om man utgår från ppulationens framtid är middleearth i allvarliga problem. Om verklighet över huvud taget är relevant.

    Karaktärsbygget är yxigt och tjejerna är inte där, marginaliserade eller tråkiga. De är skildrade väldigt ”utifrån”. Det är en viktig bok, och jag har läst den några gånger. Men det är svårt att hitta karaktärer att relatera till.
    Jag läser hellre Game of thrones, Lian Hearn, Paksenarrion, Svärdet och Spiran och *glömt vad den heter*.

    Kvinnorna i dem är reproduktiva varelser de också, men det är bara en aspekt av deras liv. Jag har redan sett stories där tjejer blir kära, och får barn och kämpar för sina barn och blir bortgifta och blir våldtagna. Jag fattar. Inget fel på dem. Men jag tror inte på en värld där kvinnor inte också har ambitioner och bygger upp och river ner och kämpar och blir förbannade och blir kåta osv. Det måste inte vara allt och i alla stories, men jag är mer färdig med alla horor, offer, mammor och madonnor. Det är ytligt och begränsande. Jag vill ha det lite mer spännande OCH lite mer verklighetstroget. Bara lite. Utan att begränsa författarens frihet. Som läsare. Som kund.

  5. A Song of Ice and Fire – en feministisk analys. « Drama Online replied:

    [...] bloggat: Tronspelet. Share this:GillaGillaBe the first to like [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 565 andra följare

%d bloggers like this: