Spexfest

Jag har fantastiska peeps. De är så kloka, så bra, så ärliga, så vettiga, så begåvade, så kompetenta, så mogna, så glada, så fina…
Såna som pratar böcker och pjäser och låtar med mig . På djupet. 
Såna som övervinner att vi hamnat i olika livssituationer.
Såna som jag valt. Och en hel del av dem träffade jag igår.

Men nu är mina högklackade skor och min sminkväska i Göteborg, vilket inte jag är.
Back to nature alltså. Bekväma skodon och utan färgkladd i fejset. Som en äkta feminist…
Jag har funderat på det där att det kräver en massa energi, tid och pengar att uppnå rollen som "attraktiv tjej".
Jag har revolterat mot det. Mot att kvinnorollen i högre grad än mansrollen skapas av attribut.
Att alla tecknade figurer av kvinnligt kön har rosetter på huvudet.

Men det finns ett par fördelar med det. För det första har jag på senare år börjat ifrågasätta om yttre egenskaper kontrollerar de inre.
Kanske det att reducera "kvinnlighet" till det visuella planet ger fritt spelrum i egenskaper… mindre begränande… fler variationer i personligheter… så det finns nån för alla…

För det andra borde det innebära en utjämnare ute på "köttmarknaden". Skönhet på flaska är tillgänglig för de flesta oavsett förutsättningarna man fötts med. Det är väl en ganska fin tanke?

En annan fördel är att det går att välja bort. Man kan lätt vara seriös och nedtonad i de situationer man väljer, som jämlike, snarare än "kvinna". Ta bort betydelsen av kön i yrkeslivet. En ganska jämlik tanke…

Fast jag agerar inte helt i enlighet med detta. Jag tar till attributen inte bara när jag vill uppfattas som attraktiv, feminin och glamorös… jag tar till dem som rustning också, för att dölja svaga punkter, för att ge mig uppmärksamhet och därmed social makt. Och jag vill att min själs älskade man, den ende som behöver relatera till mig som man till kvinna, ska älska mig naken och osminkad också…
men främlingar, auktoriteter, fiender, eller folk jag vill impa på, för dem kan jag applicera attributen…

Jag bör arrangera nåt slags drop-off av "utrustningen", mellan en vän och, av nöden tvunget, en annan vän…
Tänk er det ni… tisdag förmiddag… på Sergels torg… två okända möts… ett par förlösande fraser… ett paket skiftar händer…
Ett andra möte:
"Har du grejerna?"
"Kul att träffa dig också… var inte igår…"
"Har du grejerna, eller?"
"Jaa… var så god."
"Ååååaaahhhhh…"

Annonser

5 april, 2009. Etiketter: . Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: