avkomma

Så fort datorn byggt färdigt en bok ska jag gå hem och bli sams med min yngste son.

Han är en prövnig för tillfället. En del upptåg är nästan roliga. Han leker sandlåda på parkettgolvet, han rymmer till skogs och till grannens hundkoja, men ibland blir jag helt tokig på hans stora föreställningar om hur arg han är. Som att han förklarar att han inte vill ha dricka genom att hälla ut MIN cola. Över redan nämnda parkettgolv.
Trots, trots, trots, så gjorde aldrig Ettan. Det är mycket ödmjukande att försöka uppfostra ett barn baserat på erfarenheter av ett annat barn.

Men jag vet PRECIS var de där demonstrationerna kommer ifrån, den där känslomässiga approachen till allt och ingenting.

Från mig. Synden straffar sig självt. 

Annonser

4 maj, 2009. Etiketter: . Uncategorized.

One Comment

  1. fia_off_stage replied:

    Det låter som min pappa, han gjorde såna saker när han var liten. Han är lugnare nu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: