13 kriser och en uppenbarelse

Min emotionella kompassnål är helt vilse, jag saknar magnetfält, eller så är det för många och åt alla håll och kanter.

Strålande sol. 

Det är absolut kris på familjepråmen, inte bara punka, utan även lite batteristrul och i morse det optimala sveket: Handbromsen, som inte funkat på en månad, verkar nu ha slagit till och är omöjlig att få ur. Bara att börja om i silverpilen, vilket såklart är trevligt ur familjesynpunkt men tärande på flexkontot.

Jobbet var….. jobbet är… kommer alltid att vara…. Jo, alltså…bra, jag gjorde konstruktiva saker hela dagen, och det finns inget jag avskyr mer än att sitta fast utan nåt vettigt att göra. Så det är bra, att göra saker. Men det verkar som att jag fick mycket mothugg. Och mest oförtjänt. Det ligger i yrkets natur att få ständig feedback, och att argumentera för sin sak eller kompromissa med mer eller mindre rimliga krav. Liksom många andra yrken. Kollegan C förundrades nån gång på otrevliga människor i service-yrken.  Specifikt servitörer. Det är bara det att som jag ser det så är alla yrken service-yrken. Det bär sig inte att göra något som ingen har nåt intresse av att det utförs. 

Och sen, när kritiken var välförtjänt om än inte ny, så hamnade jag i försvarställning, ruttnade på alltihop, la armarna i kors och vägrade ingå i fler task forces. Jag antar att  jag överreagerade beroende på en ackumulerad effekt.

Och hem med hosta och värk i diverse delar av kroppen som antingen är för diffusa eller för privata för att skildra här, och sen skrapa ihop nån slags middag som barnen ändå inte äter och B4ckst4b försvinner in i datorn till träning i onlinespel (I kid you not) och jag fånstirrar på hjärndöda sitcom-repriser och tänker att ”Jaha, det var det här livet” och det är ingen nyhet att jag är en otacksam j*kel, jag är väl aldrig nöjd, och plötsligt har jag en stark impuls att köpa saker, för det slår mig att jag har blivit lurad, allt det jag tänkte som ung var en bluff, det är inte alls innehåll som räknas, som varar, kunskap och prestationer är dagsländor, det är yta, yta, yta, ungdom och skönhet, ungdom och skönhet som gäller. Men jag vågar inte go plastic all over internet heller för jag vågar verkligen inte sitta där efteråt all dolled up and nowhere to go.

Sen kommer Svenska Hollywood-fruar, i en lagom fjäskig interbju av Hans Wiklund.
Och de sitter där, blonderade och medelålders, i varierande grader av självinsikt. Maria Montezami är så snäll, så rar, så rar fast hon låter som en pårökt tonåring i en guldbur.

Och så tänker jag att de är ju där, de finns ju där, de är en möjlig framtid, man kan vara hur ytlig och barnslig som helst, det var rena sex-and-the-city-kicken, och nån av de andra (Lena? Päivi?) sa att det nog ändå är så att ”man” bedömmer män efter det materiella och kvinnorna efter utseendet, och jag fick en så skön vision: Tänk att vara så ohemult snuskigt rik, så att man kan skita i vem som dömer en, som ful eller vad som helst.

Det var en främmande tanke, jag har hittills mest tänkt på ekonomi som något som bör fördelas rättvist, jag har känt näsan växa när jag talat om ”lön som värdemätare” på jobbet, det har inte slagit mig förr att det kan vara så, att jag skulle kunna använda pengar som maktmedel, som fördel, att vara ”en riking”. (Och i min fantasi är det så klart mina pengar och inte ”mannens”)

Och när jag kommit så långt inser jag att jag redan är så rik. Att bry sig om vad folk tycker om ens utseende eller vad som helst är ens eget val. Jag är inte ”för fattig för att skilja mig”. Och vad spelar det för roll så länge man är med dem man vill vara med och gör vad man vill göra? Det är ju till och med skönt att det inte går som på beställning hela tiden, så man för spänna musklerna lite. (I överförd betydelse alltså, att faktiskt svettas är ju so beneath me)

Och därmed har jag slösat bort en hel kväll som kunnat ägnats åt att skriva åt att noja.

Annonser

17 maj, 2010. Etiketter: . Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: