Falskhet önskas

Vi satt i ring och skulle lära känna varandra, få förtroende för varann, förstå varann, så där som nybildade teatergrupper gör. Vi skulle tala om det bästa vi vet och det värsta vi vet. ”Falskhet” var inte populärt.

Själv är jag i och för sig pinsamt öppen och ärlig. Syns alltid vad jag tänker och känner, har aldrig övat på att förställa mig.

Vid närmre eftertanke har jag inte så himla mycket emot en liten lagom dos falskhet. Naturligtvis stör det oss när vi råkar ut för inkonsekvent beteende. Det är klart vi är rädda att tappa våra fixpunkter. Men lite artighet, lite försök att nå fram, lite hänsyn, lite social smörjolja är väl ändå viktigare än brutal ärlighet.

Lite taktik och kontroll hade varit mer optimalt i torsdags och fredags.

Och vi är ju bara människor, lite points för goda avsikter kan vi väl ge ut, även om det blir fel ibland. Hellre det än avsiktlig elakhet.

Annonser

15 september, 2010. Personligt.

One Comment

  1. Sara replied:

    Jag läste någonstans en kommentar i stil med ”folk som skryter med att de alltid säger vad de tycker saknar urskiljning och empati” eller något åt det hållet. Jag höll med, för jag tycker inte det är något att skryta med.

    Ärlighet, ja visst! Falskhet och svek, go to hell.

    Men de där som känner att de alltid måste uttrycka sin åsikt, oavsett relevans och efterfrågan på densamma, oavsett mottagarens känslor, de förstår inte jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: