Livmodersroulett

DN skriver om möjligheten till transplanterad livmoder. Coolt.

Skulle jag dö medan min livmoder fortfarande är användbar så vore det bättre om den fick gå i aktiv tjänst igen.

Å andra sidan kommer det i vägen för mina planer att ha ett kråkslott där jag hötter åt traktens ungar för att de pallar frukt och hålla rödvinsstänkta middagar för andra gamlingar och skriva insändare till lokaltidningen.

Konstigt att man inte kommit på det tidigare, det finns ju så många varianter redan, äggdonationer, spermadonationer, ivf, surrogatmödrar, adoption…

En teknisk fråga som slår mig är: det är då med äggstockar?  Och jag vet att det EGENTLIGEN inte spelar nån roll för färäldraskapet, DNA-spiralen kan väl räknas som reservdel, lik väl som nåt annat.

”Knäckt av sorgen: Madeleine kan inte bli mamma!” skrev Se och Hör på ettan. Jag kräks på det. Inuti tidningen skriver de:

”Eftersom det är omöjligt för en kunglighet att skaffa barn som singel…” Vad då omöjligt? Blir hon okunglig i så fall? Lyssna på Gunde: Ingenting är omöjligt!

(inte för att jag någonsin skulle tjuvläsa dålig journalistik i kassakön)
(Det måste ha avslöjats för mig i en dröm. )
(Eller jag menar jag köpte den.)

Madeleine borde adoptera eller insemineras hellre än att knäckas av sorgen. Om om det bara är ”knulla-runt”-faktorn man vill komma förbi föreslår jag en fet kunglig  donation till lämplig fertilitetsklinik med diskret överläkare som inte kommenterar. Det skulle väl göra sanning av krogragget som spermadonator.

Att bli förälder, om man verkligen vill det, måste vara viktigare än att vara tredjereserv som receptionist för vår administriva yta.

Säg att kronprinsessparet blir tvungna att ta till reservdelar för att producera arvingar, vore DET okej? Eller kör vi fortfarande på det kungliga blodets renhet?

3 oktober, 2010. Etiketter: . Uncategorized. 1 kommentar.