Nej, Stopp, jag skriver inte mer.

Jag tar en paus. Jag bloggar inte mer, just nu. Det är inte roligt eller givande att sända ut nån slags reflektioner när det finns människor som kan göra sånt mot andra människor som det som skedde i Oslo och Utöya.
Visst kan jag skriva de uppenbara sakerna, de om varför det går från ”terrorism” till ”vansinnedåd” när det är en blondin som gjör’t, och hur lite jag vill läsa hans manifest, och om att jag inte har nåt emot Norge och och deras oljemiljoner bara för att jag i text gjort ner en norsk författare, eller hur up-staged stackars Amy Winehouse frånmäle blivit.

Jag finns väl kvar på twitter. Men jag bloggar inte mer nu. Jag vill inte. Alltihop känns nedskitat.

Min tankar är med offrens anhöriga och de överlevande.

”Om jag talar högt och tydligt
tycker några att jag stör
och om jag viskar riktigt förtroligt
så är det för många som inte hör.”

-Hoola Bandoola Band (Danslåt för yttrandefriheten)

24 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

”Familjedrama”

Jag ogillar starkt termen ”Familjedrama” eller ”familjetragedi” i artiklar om våldsbrott. Det kryper i mig.

Delvis givetvis för att jag kopplar termen drama till underhållning, och inte vill underhållas av verkliga våldshändelser.

Dels att det faktiskt inte är drama. Inga döende svanar, inga Othello och Desdemona, ingen delad skuld. Utan brottsling som begår våld mot en medmänniska och mot samhället.

Men också, och kanske framför allt, för att det känns som en friskrivning. En axelryckning från samhället åt de familjer som far illa, åt gärningsmän som ”bara råkar” ha ihjäl dem som borde kunna lita mest på dem. Som om det vore oundvikligt. Som om det vore familjens ensak.

Jag försöker inte avskaffa familjen. Inte den politik-kramade familjeromantiken. Inte ens den vanligaste heteronormativaste småborgerliga varianten, gift heteropar med gemensamma barn, jag råkade liksom skaffa en sån själv. Hoppsan.

När familj funkar, är det finemang. Källa till stöd och utveckling för alla, förståelse, kärlek, ömhet, gemenskap, försvar och så vidare. Ekonomiskt. Känslomässigt. Hälsomässigt.

Men det funkar ju inte för alla. Familjen KAN i vissa fall vara det farligaste sällskap man kan ha. (Kanske speciellt för barn. Och kvinnor.)

Och… som samhälle… tycker jag det är nån slags plikt att motverka att familjen blir ett fängelse. Att vi har dörren öppen ut. Att vi vågar tittar in. Vågar se. Se individer. Se gärningsmän och offer.

Nedan en mängd jobbiga länkar, om en mindre mängd mycket jobbiga händelser, som fick mig in på det här spåret.

Uppdatering: Kerstin Weigl på Aftonbladet påpekar också att det är brottslingar och brottsoffer, inga ömsesidiga oundvikliga tragedier.

22 juli, 2011. Uncategorized. 3 kommentarer.

Bechdel-testet! Äntligen!

Tärnor som gör saker tillsammans – DN.SE.

 

Jamen, just så!

En film får gärna ha:

1. minst två kvinnliga karaktärer

2. som pratar med varandra

3. om nåt annat än män!

Nu lär jag ju se de andra filmerna också, men det råder påtaglig brist, och just det där att känna att kvinnor jämt, jämt, jämt skildras som  kärleksobjekt, sexobjekt och dylika avelsdjur och som bara intresserar sig för att vara kärleksobjekt, sexobjekt och dylika avelsdjur och inte resten av allt vi gör och pratar om gör livet som tjej lite, lite tråkigare till slut.

För den sakens skull är det inget fel på kärlek och sex. Men ja. Som sagt. De filmerna (böckerna/tv-serierna) finns ju redan.

21 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

Blå, blå, blåa bär, uhuhu…

image

Kolla, samma bär, samma paj, olika formar, olika färg. De är en naturlig pH-indikator. Rött vid surt, blått vid basiskt.

Och blåbär är en ekologisk nyckelväxt som beräknas täcka 17%. Av Sverige.

Love, love, love blåbär.

19 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

Jag har #Flickjox

 

 

 

 

 

 

 

Catia Hultquist: Sagan om Flickjox – DN.SE.

Joråsåatteh. Det är visserligen bara jag där, då, än så länge, men.

Facebook, Twitter… så 00-tal.

Google+, det är very, very 2011, faktiskt. På tjugotalet är det naturligtvis bara Flickjox som gäller.

Haha, jag lurades.

Å andra sidan: under rådande omständigheter är det inte omöjligt att det blir så.

 

Ovärderlig kunskap från fru Drama. Jag ska sända er ut i världen bättre rustade mina små kycklingar.

Folk skämtar på Twitter.  Ibland luras de av andra skäl. Ibland har de fel.

Men mest skämtar de.

  • 140 tecken tillåter ganska lite Brask-lappar.
  • Ja, och så är ALLA på twitter ängsliga  mediamuppar ur ironiska generationen.
  • Och de utgår från att deras följare har samma referenser som de själva, och goda förutsättningar att förstå skämtet.
  • Fast egentligen kan vem som helst på twitter vara vem som helst med ett tangentbord för att parafrasera dr Phil.

Så allt måste verifieras.

Nedskjutning av Per Gudmundson är inte en rimlig reaktion bara för att det står på Twitter.

Rättsrörelsen för mumintroll KAN vara ett litterärt grepp.

Okej? Frågor på det?

 

18 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

Passa er! Venus kan SPARKAS.

Det har är ett av mina favoritföremål hemma hos mina föräldrar. En liten Venus de Milo-statyett. Men med fler fötter än de brukar ha. För min mormor ”lagade” den. Med gips.

 

 

16 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

Humbug homeopati.

Jag tänker så här kring alternativmedicin;

Vi vet säkert inte ALLT ännu. Det finns verksamma substanser och metoder som bör studeras, beskrivas och studeras vetenskapligt. Pröva allt.

Och det görs ju.

Johannesört, Digitalis, C-vitamin, opiater höll måttet.

Åderlåtning gjorde det inte. *

De som håller måttet inlemmas i skolmedicinen. De som är farliga förbjuds.

Och de som varken är effektiva eller farliga säljs i hälsokostbutiker och på internet.

Men det är vetenskaplig prövning som är enda vägen till kunskap.

Bakgrunden till detta handlar om Vidar-kliniken, deras råd att kring mässling, deras landstingsfinansiering.

Vetenskap och folkbildnings blogg gör en kort genomgång om vad homeopati är och varför det inte KAN fungera, (enligt den förklaringsmodell homeopater erbjuder).

Jag har några saker att tillägga:

”Men min moster hade problem med eksem, och det blev botat av homeopati”

Trevligt för din moster. Det är alltjämt anekdotiska bevis, din moster är bara en person, och kunde mycket väl bli botad på något annat sätt. Man behöver titta på studier med MASSOR av patienter och med jämförbara grupper.

”Men det så mycket som vi ännu inte vet hur det fungerar.”

Problemet är att man faktiskt inte ens kunnat visa ATT det fungerar, fast man försökt. Det finns en viss placebo-effekt, men det är allt som kunnat påvisas.

”Men det räcker väl med placebo? Spelar det nån roll om det innehåller verksamma ämnen om patienten blir frisk/känner sig frisk”

Problemet med detta bedrägeri är flera. För att placebo ska fungera krävs tro. Man måste tro på att det är ett verksamt medel. Patienten måste tro. Och det fungerar dubbelt så bra om ”läkaren” också tror. Samtidigt vet vi vetenskapligt att det inte håller. Vi delar in oss i potentiella patienter som alltså bör tro för att det ska lyckas, och nån slags elit som vet hur det faktiskt ligger till. Jag har svårt att inte tycka det är kontraproduktivt. Det är orättvist åt båda hållen; nedlåtande mot potentiella patienter, taskigt mot de som inte kan ta del av behandlingen om de blir sjuka. För övrigt undergräver legitimerandet av placebo-läkemedel tron på alla läkemedel, man blir mer och mer medveten om att det kan vara sockerpiller med en vattendroppe på, även som del av reguljär behandling, inte bara vid medicinska studier. Varvid vi tappar placebo-effekten även på mediciner med verksam substans.

Det bör ju även stjäla resurser i form av begåvade människor som står och skakar vatten istället för att vårda patienter med verksamma preparat istället.

Dessutom tänker jag att placebo-effekten i sig förtjänar att tas på större allvar. Om tanken har denna oerhörda kraft, borde vi hitta nya sätt att aktivera detta försvar istället för sprida felaktigheter.

Det är även en djupt odemokratisk syn och oetiskt att patienten skyddas från information om sitt ett eget sjukdomsförlopp.

”Framtiden får utvisa om det stämmer eller inte”

Nutiden har ju redan utvisat det. Flera större studier har utvisat att homeopatiska mediciner INTE har mer än placebo-effekt. (Läs gärna boken ”Salvekvick och kvacksalveri – alternativmedicin under luppen” av Simon Singh och Edzard Ernst.) Vetenskaplig prövning är enda vägen till verklig kunskap.

Åter till den varken verksamma eller farliga alternativmedicinen. Man kan naturligtvis tycka att så länge patientsäkerheten är tryggad så är det som mest falsk marknadsföring.

  • Men kanske man avstår från effektiva mediciner.
  • Och kanske allvarligt sjuka, som inte kan arbeta, behöver sina pengar till annat.

* Uppdatering: Enligt kommentatören ”SB” används åderlåtning visst inom skolmedicin. Jag är ganska säker på att det är i begränsad omfattning och för specifika åkommor, knappast i den omfattning som på medeltiden, av det enkla skäl att jag aldrig träffat på det.. Däremot kan man ju fylla i att omslag med getspillning inte levt kvar, medan behandling med blodiglar gjort det.

Ännu mer vatten på min kvarn att behandlingsmetoder som prövats och visats effektiva inlemmas i skolmedicinen.

16 juli, 2011. Uncategorized. 7 kommentarer.

Bekymmer, bekymmer.

Sedlighetskommittén meddelar, man kan GIVETVIS inte sjunga ”Vill du ligga med mig då?” eller ”Jag kommer” i allsången.

Istället bör man givetvis återgå till gamla klassiska sexbefriade alster såsom:

  • Ta mig till havet
  • Pepita dansar
  • Dierdres samba
  • Flickan i Havanna
  • Båtlåt
  • Tunna skivor
  • Dans på Sunnanö
  • Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind

 

I andra nyheter så meddelas att glassbilstrudelutten polisanmälts. Seriöst. Jag vet inte. Vi talar en melodisk ringsignal varannan vecka. Som varnar för glass. Det känns som att kanske, kanske jag skulle kunna misstänka att det är nåt annat man är förbannad på, egentligen. Han måste vara laktosintolerant. Bland annat.

Jag börjar nästan misstänka att vi kanske är något lättkränkta nu. Kanske. Att vi ”rasar” lite grann i brist på bättre.

Kom igen nu. Ett djupt andetag och så säger vi som Karlsson på taket:

”Det är en världslig sak”

15 juli, 2011. Uncategorized. 1 kommentar.

Det här med lego… lite retro… eller?

14 juli, 2011. Uncategorized. Lämna en kommentar.

SD-politiker fotar och taggar motståndare

SD hänger ut motståndare | Almedalen 2011 | Nyheter | Aftonbladet.

Det här gör att vissa meningsmotståndare bestämt sig för att hjälpa till. Vet inte om det är rakt och tufft eller nåt annat. Har vägt för och emot och bestämt mig för att helst inte hamna på SDs  hatlista och i så fall ska det vara av organiskt utvecklade skäl. Och för att okej, jag erkänner, jag litar inte på alla som läser SDs hemsidor.

Jag har läst en del analyser av SDs närvaro under politikveckan i Almedalen, med analyser av av Jimmys dilemma och för att lyckas måste SD göra si eller så. Jag är inte det minsta intresserad av att tipsa dem om nånting.

Men vi kan väl i alla fall vara ense om en enda sak. SD har hittills inte fått något inflytande över invandring eller integration. Om det var det man var ute efter som väljare, så var det kanske inte särdeles effetkivt. Kanske är det därför deras stöd dalar. Kanske är det därför Åkesson pratar lag och ordning som ett mysigt tröstpris.

13 juli, 2011. Uncategorized. 5 kommentarer.

Nästa sida »