Vem är värd för ditt party?

Jag är inte mycket för hyfs, etikett och tradition och fint sätt. Jag är inte mycket för att saker ska vara på ett visst sätt eller folk ska göra saker bara för att. Seder och sånt kan ifrågasättas och utvecklas. Jag är däremot mycket för hänsyn. Omtanke. Det är ju ofta det som är poängen.

Tänk dig att en främling bygger ett stort hus nära dig. Det är stort och vackert. Han anställer. Han håller små tillställningar. Dina grannar börjar gå dit. Du går dit ibland. Det är vackert och fridfullt, du trivs där. Du ger pengar till verksamheten.

Det är bara en sak som gnager. Du har faktiskt aldrig träffat värden, trots alla tillfällen. Du pratar med vänner och med killens tjänstefolk, och det är lite blandat. En del har aldrig sett honom, en del nån enstaka gång, en del känner honom väl och har hans mobilnummer men vägrar ge det till dig, de verkar tro att du redan har det. Du blir mer och mer säker på att det är nåt lurt. Du tror inte killen finns. Av de som säger att han finns verkar det vara fifty/fifty om de luras eller är lurade. Men det spelar ingen roll vad du säger. Huset står kvar, tjänstefolket är kvar, festerna fortsätter och folk går dit.

Du ska ha fest. Festlokalen i hans stora hus skulle vara perfekt för din fest. Så du ringer till killens tjänstefolk och bokar tid.

Men du vill inte att det ska talas om den här killen som du inte tror på under din fest. Synas, men inte höras, tack. Tjänstefolket menar att  de struntar i vad du tror om värdens existens, du är välkommen, MEN huset är bara till för hans vänner, och konventionen innefattar att han är bjuden. Du menar på att du ju betalt medlemsavgift i den föreningen så du borde få tillgång till lokalen och få bestämma själv under din fest. Låst läge.

Det är fullständigt berättigat att stå på torget och berätta att alla logiska tecken tyder på att killen inte finns och förorda att hans dyra hus görs om till sädesmagasin. Eller kommunal festlokal.

Det är en helt annan sak att hålla samma tal inifrån hans hus.

Jag bryr mig egentligen inte om att det är oartigt mot honom. Han fick väl visa sig då, om det är ett problem. Det finns en gräns när en naturlig klädsam blyghet gått över i sjuklig social fobi, och det KAN gälla den här killen.
Men det är lite taskigt mot hans polare och tjänstefolk. De tror på killen, han är viktig för dem. De har en poäng med vad som är meningen med huset. Föreningen du gått med i har nämligen ett syfte; den ÄR till för hans vänner, och inte dina fester. Liksom det kan bli svårt att övertala en lokal ornitologiförening att dika ut biologiskt unika våtmarker, eller att få den lokala SD-föreningen att bygga en moské.

Den goda nyheten är att om du har din fest nån annanstans, med nån annan som värd så försvinner problemet. Jag kan visserligen inte garantera att den ceremonimästaren inte tar upp seriefigurer eller spöken… Men syftet blir annorlunda.

Eller ha festen i den osynliga grannens hus, bjud på den, gilla läget. Låt anledningarna att du vill ha din fest i hans hus bli anledningar att bjuda in honom och låta folk prata om honom. Skönhet, tradition, symbolik…

Och med detta omständiga inlägg vill jag påpeka att man FÅR hålla och delta i kyrkliga ceremonier även om man inte är troende.

19 mars, 2012. Bröllop, etikett, fest, Gud, integritet, mening, trams, Uncategorized.

2 kommentarer

  1. Fiah replied:

    Vädrar vad bra skrivet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: