Sexuell förövare i mysprogram och kvinnohat

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3130&artikel=5433350

I det här inslaget i ”Christer” i P3 berättar en ”Rosanna” hur hon raggar upp killar, låtsas att hon ska suga av dem för att sen bita dem i snorren. För det känns så gött att se spänniga Avenyn-killar springa därifrån och vara rädda för henne. Och för att hon är trött på män. Och av politiska skäl.

Det kanske inte ens är sant.
Ett skämt? Ett försök att hitta snälla, inkluderande programledaren Morgans gräns? En parodi över manshatande feminister? Rent effektsökeri?

Men jag blev riktigt illa berörd.

Det där är inte feminism, och inget jag stöder, det är misshandel, ett brott, ett sexuellt övergrepp.

Det enda skenbart logiska skäl jag kan tänka mig är att hon vill att också killar ska behöva vara rädda för sexuella övergrepp när de går ut, som tjejerna redan är.

Men även om jag kan se att manlighet är strukturellt överordnat kvinnlighet i vår kultur, och det är skillnad på att utöva makt gentemot priviligierade än att göra det mot de som redan ligger, så är det aldrig okej att begå övergrepp mot individer.

Jag förstod SCUM-manifestet av Valerie Solanas. Inte som ett rakt politiskt manifest, absolut inte.
Utan som ett satiriskt konstverk som åskådliggör hur propaganda fungerar. Hur man intellektuellt genom upprepning till slut påverkar kriterierna för hur mottagarens tankar går, och hur man formulerar frågeställningen, till och med som motståndare till själva åsikten. (Det är en kort bok. Man kommer tillbaka, jag lovar) Och de grova sakerna som sägs om män i den boken, sägs även om kvinnor.

Men om vi köper hela ninja-feminism-SCUM-förtryckatillbaks-grejen så bygger vi ett otroligt deprimerande samhälle. Det är inte okej med mig. Alls.

Så här långt skrev jag igår kväll.
Ikväll såg jag Uppdrag granskning om ”Män som näthatar kvinnor”.

Jag är besviken på HM som verkar fibba om hur de hanterat kommentarerna, utan låtit klickmontret leva.
Jag är besviken på Facebooks policychef som tycker det är okej att Facebook används för att mordhota och våldtäktshota en privatperson om det sägs ”i diskussionens hetta”.
Jag är besviken på polisen som kallade ”Jag ska våldta dig” för ”en antydan till” hot.

Tyngdvikten ligger på hoten, och inte kränkningarna. Och ja, så är det. Kränkningar, som i förolämpningar påverkar säkert debattklimatet i stort, men i den pågående diskussionen är det oftast bara ett förtvivlat dåligt argument. En neonskylt med texten ”jag har redan förlorat”. Eller ”Jag har inte bara fel, jag är ouppfostrad också”.

Men hoten är annorlunda. Ett försök att tysta. Inte argumentera emot, utan att förvägra någon deras röst.

Men allra mest blir jag frustrerad för att de konfronterade näthatarna ser det som ”ett talesätt” och ”inte menade det” och ”det var inte meningen att hon skulle bli rädd.” (Det sistnämnda tror jag för övrigt inte på.)

Nej, det värsta är att alla dessa ”som inte menar det” kontinuerligt validerar den där enstaka galningen som är beredd att gå till handling. Alla de där andra tycker ju som han egentligen, det har han läst om och om igen.

Alla män är inte våldtäktsmän. Kvinnor vet det. Feminister vet det. Inte ens alla kvinnohatare är våldtäktsmän. Men vi kan inte veta vem av den som är den galningen.

Och den galningen; han tror att alla män är våldtäktsmän. I smyg.

Uppdrag granskning: män som näthatar kvinnor

6 februari, 2013. Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: