Gay-monarkin. What’s stopping it?

Detta har hänt:

1. Jonas Gardell skrev fantastisk skildring om livet som ung bög under aidsepedemin på 80talet. Både som bok och välspelad tv-serie. Han fick mycket uppmärksamhet,  och passade på att kritisera HBTQ för att vara för inkluderande. Detta då bögarna dog som flugor och dragit tyngsta lasset.
2. Han blev vald till årets homo.
3. Kronprinsessan Viktoria delade ut priset till honom på gay-galan. The crowd goes wild.
4. En företrädare för republikanska föreningen dyker upp i SVT Debatt och kritiserar kronprinsessan för deltagandet. Oklart om det är för populism, hyckleri eller bristande konservatism. Han hävdar att monarkin förutsätter heterosexualitet.

Och det var här jag blev fundersam. Gör den verkligen det? Står det i lagen, eller antar vi bara det för att det alltid varit så?

Min egen inställning är inte monarkistisk. Arv av offentliga ämbeten och dylika privileger är principiellt fel.Å andra sidan blir det ingen revolution från mig. Effekterna av feltänket har minimerats,  och den enda tragedin som består är pressen att få barn.

Så, måste tronföljare vara barn som är resultatet av ett heterosexuellt äktenskap? Jag slog upp det i successionsordningen.

Först kommer ett långt avsnitt om Karl den fjortonde Johan och att det är hans manliga barn som ärver tronen.

Där nämns att det ska vara ”äkta” barn, likväl som manliga. Vilket väl får tolkas som inomäktenskapliga.

Vi efterskrivne Svea rikes Ständer, grevar, friherrar, biskopar, ridderskap och adel, klerkeri, borgerskap och menige allmoge, som nu här i Örebro till allmän urtima riksdag församlade äro, göre veterligt: att, sedan den högborne fursten, Svea rikes utkorade kronprins, hans kungl. höghet prins CARL AUGUST utan manlige bröstarvingar avlidit, och vi även genom den, under den 21 augusti 1810, upprättade förening och valakt, utkorat den högborne furste, prins JOHAN BAPTIST JULIUS av Ponte-Corvo, till Svea rikes kronprins, att på de villkor, så väl nyssnämnda valakt, som ock högbemälde furstes till avgivande av oss föreskrivna försäkran förmå och innehålla, Hans Kungl. Maj:t Vår nu regerande allernådigste Konung och Herre, Carl den XIII:e, efter dess dödliga frånfälle (varmed den Högste Guden nådeligen länge fördröje) i regeringen över Svea rike samt detsamma underlydande länder efterträda, till Sveriges Konung krönas och hyllas, samt riket styra; alltså hava vi för hans kungl. höghets JOHAN BAPTIST JULII, furstens av Ponte-Corvo, äkta manliga bröstarvingar, härmed velat upprätta och fastställa denna ordning för successionen till Sveriges krona och regering, på sätt och med villkor här nedanföre uttryckligen stadgas.

Sen kommer själva paragraferna:

1 § Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. Lag (1979:935).

2 § Vad i denna successionsordning är stadgat om Konungen skall, om Drottning är statschef, gälla henne. Lag (1979:935).

– – –

5§ Prins och prinsessa av det kungl. huset må ej gifta sig, med mindre regeringen på hemställan av Konungen därtill lämnat samtycke. Sker det ändock, have han eller hon förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Lag (1979:935).

Första frågan som uppstår är om det bara är inomäktenskapliga barn som kommer i fråga för successionsordningen. Texten från Karl den fjortonde Johans tid menar väl det, ihop med manliga. Men paragraf ett använder det vidare ordet ”efterkommande”. Om utomäktenskapliga barn räknas så räknas barn till gayprinsar och -prinsessor in oavsett. Bara de är barn till den kungliga.

Om bara inomäktenskapliga barn räknas blir det lite krångligare.
Äktenskapsbalken är könsneutral i sig.
Regeringen kan ju ändå säga nej till en prins pojkvän eller en prinsessas flickvän om de så vill, helt godtyckligt, men de kan också säga ja.
Så då är de fru och fru eller man och man.
Nu till barnen. Homosexuella behöver ju rent biologiskt en liten reservdel för att bli föräldrar. Spermie- eller ägg-donation med surrogatmamma. Eller adoption.

Så då existerar barnet.

Omständigheterna måste också vara sådana att det lagligt räknas som barn till paret, inte till enbart den biologiska föräldern (och donatorn).

Där gick gränsen för research för mig. Är det någon mer bevandrad inom juridik som rör föräldraskap så får de gärna tipsa.

Jag är medveten om att möjligheten att driva monarkin i Sverige vidare med homosexuellt föräldraskap är en fråga med mycket begränsad målgrupp.

Men gruppen homosexuella föräldrar är betydligt större. Och det stör mig när barn inte räknas som riktiga eller äkta.

Men i lagen i sig själv hittade jag inget hinder för en prins- eller prinsessgemål av underrepresenterade kön.

8 februari, 2013. Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: