Om polisen på Pride

Den uppmärksamma läsaren la kanske märke till en liten felpublicering tidigare som är borttagen nu.

Det jag ville skriva om  var motdemonstrationen mot gaypoliser i pridefestivalståget. (Enligt uppgift var det organisationen OFOG)

Jag vet att Pride är mycket mer än tåget. Det är tal, föredrag, diskussioner och galor och tält. Men det är tåget som är sinnesbilden. Det är politik och karneval i en bildmässig blandning som får homofober att prata om propaganda och löskukar och ”roligt livsstilsval”. Det är tåget som får mediatäckning och lånar sig väl för mediamässiga ”kupper”.

Jag läste @martinmarmgrens tweet om att han bytt pass för att kunna gå med i tåget. Han var glad. (Han är en politiskt aktiv bloggare och polis.)

Efteråt skrev han att han knappt märkt motdemonstrationen, att kollegor i tjänst hindrat dem och att han efteråt läst att någon blivit pepparsprayad.

Så läste jag den här skildringen. Det är ju hemskt, ju.

Jag förstår att det för de polismän som tar ställning mot homofobi inom polisen och i samhället genom att paradera och får läsa plakat om att de genomför avvisningar känns ungefär som en feminist som demonstrerar om abortfrågor och får svara för kvinnoförtrycket i Saudiarabien.
Ironiskt och puckat att angripa (intellektuellt) gaypoliser menar därför en del.

Men jag förstår i någon mån den där protestgruppen också. I deras resonemang finns inte den skillnad som finns i Martins tweets. Skillnaden mellan poliser i tåget och poliser i tjänst, polisen som myndighet och polismannen som arbetstagare, polisuniformen och polisen i uniformen.

Kanske de inte SKA se den skillnaden. Kanske lagens långa arm får bita i det sura äpplet att ständigt ses som lagens långa arm.

För dem känns kanske ”polisen” i Pridetåget som att få en ros åttonde mars medan kvinnolöner fortfarande släpar tusenlappar efter manslöner.

Jag vet inte i vilken utsträckning man kan vägra genomföra orättvisa utvisningar. Men jag tror det är lättare att få effekt på migrationspolitiken genom att driva migrationspolitik snarare än vägra utföra polisarbete. Det är nog svårt att göra skillnad ens i det enskilda fallet när beslutet väl är taget.

De riskerar att mobba bort de vettiga poliserna till fördel för vilka då? De som sympatiserar med utvisningar av HBTQ-prsoner?

Reaktionen är begriplig, men inte särskilt taktisk.

Btw, jag var inte där och vet inte vad som är sant. Våldtäktsskämt och överdrivna ingripande låter som våldsamt olämpligt beteende och myndighetsutövning och det borde redas ut och åtgärdas med fart och kraft. Men oavsett om ingripandet var befogat eller inte så lär det ju KÄNNAS orättvist.

Jag dömer. Båda har rätt. Båda har fel.

4 augusti, 2013. Uncategorized.

Kommentera

Be the first to comment!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Trackback URI

%d bloggare gillar detta: