Har Sverige råd att INTE rösta rött?

NU ska jag blogga för första gången på mycket, mycket länge. Har ni saknat mig? 😉
Dessutom är ämnet svensk ekonomi. Inget om rasism eller sexism alls.

Jag är nämligen förbryllad. Jag tycker att jag får dubbla budskap från Alliansen. Å ena sidan läser jag länkar om att vi aldrig haft det så bra, (för Alliansen är så himla bra för svensk ekonomi). Har du råd att rösta rött, och så vidare.

För vi som har det bra har fått det bättre. De som har det jättebra har fått det fantastiskt. De som har det fantastiskt har fått det extra-superduper-fabulöst. De som har det dåligt har stått och stampat, vilket är tråkigt men ingen katastrof, för det är väl majoriteten som är viktig, va? Inte de som redan hade det uselt; att de har fått det dubbel-uselt kan vi inte gunga hela båten för.

Men trots denna ekonomiska framgång, står Reinfeldt på en pressträff och säger att vi kommer att behöva välja mellan en fortsatt generös invandringspolitik och förbättringar i välfärden. Det är det ”öppna era hjärtan” handlar om. Inte att vi ska vara ädla och fina utan att om vi ska vara det, så kan vi inte hålla på och kräva en massa jobbiga saker om pensioner och läxhjälp och whatnots.

På så sätt kan han få oppositionen att käbbla om vilket som är viktigast, invandrare eller cellgifter. För vi har inte råd. Vi är rikare än vi nånsin varit, men vi har inte längre råd med vad vi hade råd med innan.

I call bullshit. Istället för att välja bort A eller B, så väljer jag bort C, skattelättnader. (Inte för att politisk styrning av ekonomin är något dåligt, jag återkommer till det, men man kan välja hur. Rabatt på arbetskraft är inte enda sättet.)

Så varför har just vi det så himla bra, då? Det har ju varit ekonomisk kris i VÄRLDEN, gubevars.

Jag läste den här artikeln i Washington Post:
”Five economic lessons from Sweden, the rock star of the recovery” (Fem lärdomar i ekonomi från Sverige, Återhämtningens rockstjärna).
Det är alltid spännande att läsa hur de därute ser på oss.

Skälen de listar är:

Budgetöverskott i goda tider, ger manöverutrymme i dåliga tider.

Ja. Detta är sant. Och också vänstern står för sunda statsfinanser. Allt annat är en myt.

Men man kan se det som att vänsterpolitik står för en större statsekonomi. Vi bedömer att behovet av offentliga utgifter är större, och vi har som medborgare en större plikt att solidariskt bidra till dess inkomster än vad högern bedömer.

Visserligen ser inte jag ett självändamål i höga skatter, så länge behoven är täckta, men det innebär ju onekligen mer pengar. Mer pengar gör större marginaler. Pengar är verktyg. Pengar är handlingsutrymme.
Typ rätt så vänster, alltså.

Ekonomisk stimulans kan vara mer effektiv om den är automatisk.

Det lönar sig på både individuell och samhällelig nivå att se till att ha försörjningsstöd och tillgång till annan välfärd för arbetslösa. Att alltid ha det snabbar upp responstiden och därmed kan krisen brytas snabbare. Detta är klassisk vänsterpolitik.

Använd monetära riktlinjer aggressivt.

Ja. Kapitalismen och marknadskrafterna kommer inte att magiskt lösa allt på egen hand. Det ligger i kapitalismens natur att suboptimera. Därför behövs politiska styrmedel, såsom styrräntan.

Very, very, vänster.

(Därmed inte sagt att jag har några som helst detaljkunskapen inom ekonomi!)

Behåll flexibel valuta.

Att inte gå över till euro har gagnat oss. Klassisk vänsterpolitik.


Bankirer gör tabbar. Se till att de inte kan sänka hela ekonomin.

Näsbrännan under 90-talets kris gjorde bankerna försiktigare. Därför blev det inte lika illa den här gången. Att inte lösa ut bankerna: klassisk vänsterpolitik.

Som jag ser det:

I stället för trickle down – economics, vilket innebör att man stimulerar de rika i toppen och låter de fattiga få smulorna från de rikas bord, rekommenderar jag trickle up – economics. Vi ser till att de på botten behåller sin konsumtionskraft. Alla de där pengarna finns där i samhället, och är bara för de smarta entreprenörerna att ta del av. Sälj, sälj, sälj. Företagare är bra. Vi behöver dem, OCH de behöver oss, som kunder och som arbetskraft och som myndigheter. Vi ska underlätta deras verksamhet också. Men om vi gång på gång gör det genom att ge rabatt på arbetskraft så kommer vi till slut att skada hela vår ekonomi.

Vi skadar också vår kultur, vår sammanhållning, vår beredskap att hjälpa varandra när de ekonomiska klyftorna ökar.

Och om nu hela den här ekonomiska framgången är Alliansens förtjänst så är det finemang, men vi kanske bör se till kostnaden också. I välfärd. I bibliotek, badhus, järnvägsunderhåll, museum, tandvård, allt möjligt.

Jag är stolt över Sverige. Jag tror på den svenska modellen: och jag är säker på att det är delvis PÅ GRUND AV den vi har det så bra. Därför är det inte bara rimligt utan även logiskt att rösta på Vänsterpartiet för ekonomins skull.

13 september, 2014. Etiketter: . Alliansen, politik. Lämna en kommentar.

Pension en klassfråga: sjuk och fattig eller rik och frisk?

Reinfelt tyckte nåt om att jobba till 75. Att vi behöver det.
Jag har jobbat i tio år, så det är väl tillbaka på noll då. 🙂

Jag kan lika gärna vara ärlig, det här inlägget har inget budskap, ingen tes, ingen facit. Jag skulle iofs kunna tänka mig en successiv ökning av tidpunkten för senaste pension.

Min pappa är i det spannet, över 65. Han jobbade lite extra ett tag efter 65, men inte nu längre. Jag skulle också kunna tänka mig att trappa ner när det är min tur. Göra övergången mindre radikal. Min jobbarkompis också. Hon har driv och idéer och vana att driva företag så hon skulle kunna byta spår.

Mamma jobbar fortfarande. I ett slitigt jobb. Har jobbat sen hon var 16. Hon erbjöd sig glatt att byta med Reinfelt i så fall.

Är befolkningsbomben verklig?  Jan och Alva Myrdal varnade för den redan vid tidigt nittonhundratal. Åldrande befolkning osv. Jag såg en länk om att andelen som blir försörjda håller sig relativt konstant, men jag kan inte hitta den igen. Annoying. Ni får nöja er med denna, som inte är riktigt lika relevant.

Är BlondinBella verklig?

Hon vill jobba. Såklart. Det ville jag med när jag var så ung. Jag kunde inte heller tänka mig att inte vilja arbeta. Jag lärde mig att jag inte behöver mitt arbete för att ha ett värde först när jag var mammaledig.

Det väckte ett minne:

Inför valet  (-98?) talade vänsterpartiet i Kalmars kårhus. En student frågade:

”Det här med 6 timmars arbetsdag, jag som är nyanställd vill ju ut och jobba — VILL NI GÖRA MIG TILL DAGDRIVARE?!”

För det blir man tydligen av 30 timmars arbetsvecka. De tog inte chansen att förklara att deras idé är att det skulle öka hennes chanser att inte behöva vara dagdrivare i form av arbetslös genom att ”dela på jobben”. Det behövs fyra att göra jobbet som gjorts av tre, vilket släpper in fler grupper.
De avfärdade henne bara med att ingen skulle hindra henne att jobba över.

Det jag tänker på är hur det här med pensionsålder vid 75 skulle slå. Till och med på frivillig basis. De som slitits ut av fysiskt krävande jobb, och som – let’s face it – ofta redan har rätt ont om inkomst att basera sin pension på, kan drösa ihop vid 65. Eller tidigare ändå.

Medan kontorsråttor kan fortsätta tjäna in flis, och så ökar klyftorna.

Egentligen borde de jobb som sliter  ge extra deg inte mindre. En utslitningsbonus. Om man tänker rättvist, snarare än marknandsekonomiskt.

Jag har en invändning till mot BlondinBellas inställning: Hur många tidningsimperier behöver vi?

Alla vill kan och bör inte välja att starta eget eller hitta drömjobb. Vi behöver alla de som tar jobb som är slitiga eller mindre utmanande eller mindre åtråvärda. För många räcker det med dräglig lön, drägliga arbetsförhållanden, drägliga jobbarkompisar och att ha gjort sin plikt. De växer kanske inte primärt på jobbet, utan i familjen eller på fritiden.

Det där med att ha gjort sin plikt är kritiskt för mig. Antingen ser vi det som att jobbet är poängen med livet och det förväntas man hålla på med tills man inte klarar av det längre, då man ska sorteras bort, och om man inte finner mening i det så är man fel och misslyckad. Eller så ser vi det som att man gjort sin plikt, är färdig och har förtjänat fritid.

För att återvända till de ökande klyftorna.

Sebastian Carlsson, Reinfelts pressekreterare avfärdade tydligen det hela i Kaliber i P1 med att om man tar bort den lägsta tiondelen och den högsta tiondelen och den lägsta tiondelen så har klyftorna inte ökat ”så mycket”.

Det ser jag som ett erkännande i tre steg:

  1. För ytterligheterna så har klyftorna ökat ”mycket”.
  2. För de i mitten så har klyftorna ökat ”bara lite”.
  3. …Och det är okej med Moderaterna.

Det beror inte på moderat ondska eller något sånt, bara att deras politik generellt sett bygger på en bild av att det primärt är pengar som motiverar människor. De på toppen ska hållas glada och nöjda och investera med förhoppningen om att tjäna ännu mera och konsumera och sysselsätta lagren under. Medan de på botten ska motiveras att ta sig därifrån genom att ha det ganska suggigt där nere, och på vägen arbeta och skapa mer välstånd som kan återinvesteras.

De tror uppriktigt att det är det enda som fungerar som motivation och höjdskillnaden i trappstegen är det som skapar motivationen. Om alla har det lika bra skulle då ingen sträva någonstans. Tror de.

Jag delar inte deras bild, jag tror att vi inte lägger alla äggen i samma korg genom att sprida välståndet till fler av lagren och att vi dessutom har det bättre under tiden. Ja, och att, utöver det akuta behovet, det första trappsteget, så är pengar en ganska dålig motivator.

Det här att facken och regeringen också är överens om att ”göra det permanent”, (möjligheten för företag att gå ner i tid och därmed i lön) är också i linje med det att klyftor är en  bra grej. Jag är mycket skeptisk tills jag fått höra specifikt vilka kriterier som ska göra att det inte blir en Italien-situation när det överutnyttjas i låglönebranscher och oavsett konjunktur.

15 februari, 2012. Alliansen, äldrevård, jämlikhet, jobb, Nyheter, politik, Samhälle, Uncategorized. Lämna en kommentar.

Kan inte sluta skratta. Vad kan det birro på?

….skrev Bermuda-Benny på twitter, efter att Markus Birro meddelat att han kandiderar till posten som KDs partiledare, backat då han fått reda på att det inte går att kombinera med jobbet på tv4, vilket han tydligen hellre ville behålla, och sen fått kicken i alla fall. I skrivande stund vet jag inte om det betyder att han kommer att kandidera.

Nu är det viktigt att vi alla är medmänniskor, inte faller för några mobbingtendenser.  Vi får tänka på att det är en människa av kött och blod vi talar om. En krist-demokrat visserligen, men i alla fall. (Anna Trobergs råd)

Jag menar, hur skulle det så ut? Om Birro fortsätter som självutnämnt offer nu med uteslutning ur det offentliga samtalet att hänvisa till?

Nä, det bästa blir nog om kristdemokraterna hystar över partiledar-posten alldeles oavsett om han söker eller inte. Han kan skriva känsloladdade tal och debattartiklar och vi kan förr eller senare slippa religiös inblandning i politiken. Men vad vet jag, de kanske kan räkna med röster från fotbollsspelare, abortmotståndare och folk som tänder på sorgsna italienska ögon. Eller nåt.

Jag menar att JAG inte är benägen att rösta på Birro säger ju faktiskt inte att krist-demokrater inte är det. Det skulle inte räcka med Jens Stoltenberg för att få mig att rösta kristdemokratiskt. Inte ens miss Li. Inte ens min pappa.

P.S: För att inte göra mig till ovän med ”Dödsmaskinen” måste jag även ta upp att regeringen vill driva SD-lik migrationspolitik genom att konsolidera reglerna för och undersökningarna av ensamkommande flyktingbarn med övriga nordiska länder. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Tänder? Hur säkert är det? Har inget emot åldersundersökningar så länge de är medmänskliga, effektiva, inte kränkande, kostnadseffektiva och SÄKRA. Och det är de ju inte.

P.S. 2: Jag är grinig idag. Varning utfärdas. Har redan varit spydig mot kollega och twittrare.

P.S 3: Fick tråkigt besked. Ingen stort men… Besviken. Men ingen är oersättlig.

3 oktober, 2011. Alliansen, arbete, journalistik, Nyheter, politik, Uncategorized, virRpannighet. 4 kommentarer.

Unga tjejer alltså: Mona Hammouds bästa citat; (från, ni vet, då…)

Min favoritcitat från Mona Hammouds intervju om medborgarskapstest i svenskhet; hon har säkert bättre citat från andra sammanhang.

  1. Språktestet är ju ett grundläggande syfte om man säger så för svenskt medborgarskap.
    Spännande felsyftning. Vi bör ha medborgarskap för att kunna språktesta folk? Inte tvärtom?
  2. Angående satsdelar: ”Olle klappade hunden. De tre första bokstäverna då?
    Goddag yxskaft. Och förlåt, men jag lovar det är enda om grammatisk terminologi.
  3. och då  man har valt att sätta  kvinnan, om vi pratar helt vanlig svenska, bakom köket,
    Fördomsfullt och irrelevant på kreativ svenska.
  4. Sen finns det här att vill man bli medborgare så ska man kunna det svenska språket samtidigt som man kan det innan oavsett om du är medborgare eller inte.
    så… överflödigt då?… Eller…?
  5. Det är inte så genomtänkt ifrån förb- det är väldigt genomtänkt, det är det,
    Nja, du hade nog rätt första gången…
  6. men man ska kunna uttrycka sig, man ska kunna tala som man tänker. Och att människan ska förstå dig.
    Sten, får jag presentera dig för glashus?
  7. Jag tycker det är mycket enklare med det här testet, det är ju en del… ”
    Sanningen. Enkla lösningar… och på tal om lösning:
  8. ”man finner bara den enda lösningen och det är svenskt språkkrav, för det är lösningen, i princip, till allting.”
    Den slutgiltiga lösningen. Nice.
  9. Angående delaktighet genom språkkrav:
    ”Kvinnor vet ju allt mer sina skyldigheter, så det gör ju så att dom kan gå – nu kom jag av mig.”
    Tur det. Att kvinnor vet sina skyldigheter.
  10. ”de sitter kvar där i det här lilla hålet. ”
  11. ”Och det är inte många som lär sig språket oavsett hur lång tid man har bott här och sen för att bli medborgarskap.”
    A. Misshandel av svenska språket, B. hur många är ”inte många”?
  12. ”vi lär oss språket samtidigt som vi senare går vidare i livet”
    Det låter som en stor sorg att ha blivit utsatt för svenska skolsystemet.
  13. ”vi behöver inte skilja på nationaliteten, varför anledningen att de ska få det här medborgarskapet är eller varför de ska få bo här”
    Så asyl… anhöriga… arbete: irrelevant ?
  14. ”Ptff! Jag kan lära mig dem samtidigt som de lär sig dem.”
    Go Mona! Go Mona! Go Mona!
  15. oavsett hur lång tid man har bott här så är det faktiskt folk som inte har kunnat det här språket, eller,  ingen som har lärt sig det här språket, då.”
    INGEN?!?
  16. ”visst, många svenska medborgare kan inte de svenska grundlagarna, men samtidigt så lär man sig dem under sin uppväxt och så vidare, så har man dem där, man vet ju sina skyldigheter själv och det är så vi vill ha det.”
    Många kan dem inte, men man kan dem. Fast inte just hon då.

Jag är ond; Jag skrattar åt Mona men jag upprepar: bara hon LÄSER PÅ så kan hon bli en tillgång för Folkpartiet. Hon nämnde skyldigheter 5 gånger.

För övrigt; Är det nån mer än jag som tycker Kissie är en  manipulativ pro-ana offer-kofta utan sinne för proportioner i det här inlägget? Expressen. Ta det som en komplimang.

Angående polisen som sa till BlondinBella att lägga ned sin blogg (avstå en del av sitt arbete);

Ja, det är samma sak som att säga till en tjej att ha jeans istället för klänning för att inte bli våldtagen. Det är ju uppenbart att det där är en person som låter sin avvikande sexualitet gå ut över tjejer för att de är tjejer. Jag menar, BlondinBella: Hon är ju knappast provocerande, varken personligt eller bildmässigt. Hur välanpassad kan man bli. Såna typer har säkert missbrukat sin mänsklighet för att tracka tjejer i skolan, på jobbet, på Ica, var som helst. Han skulle göra det mot folk i burka med. Och att som polis lägga ansvaret för brottet på offret kan ju knappast minska antalet brott i samhället.

Sen att jag inte riktigt delar hennes filosofi i allt, är en helt annan sak. Hon verkar schysst.

13 augusti, 2011. Alliansen, anonymitet, brott, demokrati, Internet, jämlikhet, Lista, Nyheter, ord, politik, Samhälle, Uncategorized, våldtäkt. Lämna en kommentar.

Mona Hammoud om språktest: Vad sa hon egentligen?

Mona Hammoud i P4 Sjuhärad Direkt

Det här kan verka som det elakaste inlägg jag skrivit, den här texten lånar sig nämligen till elaka citat.
Men jag vill försöka förstå vad hon faktiskt menade, och jag tänkte börja med vad hon faktiskt sa.
Man uttrycker saker annorlunda i tal än i skrift, hon kanske var lite nervös över mediet, hon är en ung lokal klubbordförande, och inte medie-coachad. Jag vet.

Men hon är också en politiskt aktiv person som varit med och röstat igenom ett beslut, och som valt att diskutera det beslutet i radio. Och vuxen. Och visste på förhand att det skulle bli ett test (dock inte innehållet).

Det var mycket att skriva. Jag kan ha missat här och där, men tror att jag lyckats vara ganska bokstavlig. Kommentera gärna.

 

Reporter:

2002 så föreslog Folkpartiet med dåvarande ordförande Lars Leijonborg i spetsen att språktesta nya medborgare. Och det här förslaget kritiserades ju hårt och Folkpartiet anklagades milt sagt för att rida på främlingsfientliga vågor.

Men även om förslaget efter det här åkte ner i partiets prioritetsordning så har det inte försvunnit helt och hållet. 2006 så dammade man av det till exempel och i helgen när Folkpartiets ungdomsförbund hade kongress så klubbade man igenom att ställa sig bakom språktestet för nya medborgare i Sverige.

Mona Hammoud, ordförande för LUF i Borås har vi med oss här i studion nu. Välkommen hit!

M.H.

Tack så mycket.

Reporter:

Du, först och främst, det här språktestet, då, varför vill ni ha ett sånt?

M.H

Språktestet är ju ett grundläggande syfte om man säger så för svenskt medborgarskap. Man… Det är nämligen så att det finns två olika sätt att se på det hela. Man kan bo i Sverige hur lång tid man än vill, man behöver inte vara medborgare. Sen finns det här att vill man bli medborgare så ska man kunna det svenska språket samtidigt som man kan det innan oavsett om du är medborgare eller inte. Men det ska finnas, för att komma in i samhället så ska det finnas ett språk som man ska kunna lära sig. Och det är ju självklart det svenska språket för att komma in i den svenska arbetsmarknaden till exempel. Precis som man går i skolan så börjar vi alltid; vi går dagis, lekis, ettan, tvåan, trean, fyran, femman, sexan, vi lär oss språket samtidigt som vi senare går vidare i livet och kommer in i arbetsmarknaden och så ska alla få sina rättigheter och veta vad man själv tycker, eller vad man har för skyldigheter här i det svenska samhället, så därför är det just bra med det här svenska kravet; det svenska medborgarskapskravet; språkkravet.

Reporter:

Men finns det inte andra sätt som är mer konstruktiva än ett test, så här då?

MH
Nej, jag personligen tycker inte det. Jag tycker det är mycket enklare med det här testet, det är ju en del… Vi har haft så många  förslag här i Sverige om hur man ska hjälpa den här integrationen, hur man ska hjälpa människor som kommer in i svenska samhället, så de ska få det här medborgarskapet, och hur man ska komma in i svenska samhället, man finner bara den enda lösningen och det är svenskt språkkrav, för det är lösningen, i princip, till allting. Om man vill komma in.

Reporter

Men ökar man verkligen delaktigheten -att känna delaktighet- i ett nytt samhälle genom ett krav på att kunna språket?

M.H.

Ja, det gör man nog. Kvinnor vet ju allt mer sina skyldigheter, så det gör ju så att dom kan gå – nu kom jag av mig. Det är en funderare, det där! Men det jag tror är, ja, jag tror det. Jag kan inte definiera det, men jag kan tänka mig.

Reporter:

Men du, för att bli medborgare i Sverige så ska man ju ha varit bosatt här i fem år, det finns en del undantag för det, men räcker inte det kravet för er i liberala ungdomsförbundet?

M.H.

Det är ju så väldigt många som kommer in till Sverige idag och oavsett hur lång tid man har bott här så är det faktiskt folk som inte har kunnat det här språket, eller,  ingen som har lärt sig det här språket, då. Det finns inte så många som; Det finns många exempel och de har inte kunnat gå vidare och de sitter kvar där i det här lilla hålet. Det är ingen som kunnat gå vidare. Så, jo. Vad var frågan?

Reportern:

Jo jag menar att kravet är att man bott här i  fem år. Då kan man ju tänka sig att man lär sig språket och kommer in i ett samhälle under den tiden. Men det… ni…?

M.H.

Nej, men det är tillbaks till det där: det är många som sitter kvar i den lilla svangan, det lilla hålet, där. Och det är inte många som lär sig språket oavsett hur lång tid man har bott här och sen för att bli medborgarskap.
Sen så å andra sidan vill vi inte kunna, så tänker LUF att vi ska inte ska kunna skilja på nationalitet, vi behöver inte skilja på nationaliteten, varför anledningen att de ska få det här medborgarskapet är eller varför de ska få bo här, eller vilken kultur de har eller vilken religion de har, utan det handlar bara om ett medborgarskap, precis som i USA. Alla ska ha chansen till ett medborgarskap.

Reporter:

Men måste man inte också då ge folk chansen som kommer hit, till exempel genom att man förbättrar SFI och så där att man borde man inte rikta in sig på det istället för att säga ta det här testet så är ni välkomna?

M.H.

Jo, just SFI är en del av vårt krav då att man ska få, kanske inte just SFI, men en gratis utbildning, man ska få flera chanser till att göra det och en gratis utbildning det hjälper ju så att när de kommit in hit så vet de ju vart de ska gå, så visar den människan eller så visar den vägen vidare eller hur man ska säga . Så jo, SFI, finns en liten chans, men jag tror inte själv så mycket på SFI så därför just det lite starkare och lite bättre krav så kommer det, om den idén går igenom så får vi se vart den tar oss, vad vi kan hitta på för nytt istället för SFI och så vidare.

Reporter:

Men det finns ingen risk att låsa fast sig i att det finns ett visst test och det ska man klara istället för att titta på de utbildningar som ges?

M.H.

Hur tänker du nu?

Reporter:

Är det inte viktigare att titta på det utbildningar som finns  som SFI, istället för att enbart koncentrera sig på att folk ska klara ett prov.

M.H.

Egentligen, har man sett hur integrationen idag har gått så har det ju inte gått så bra, som man har förväntat sig sen flera år tillbaka, så det är därför vi har tagit upp det här förslaget om språktest som kom från Lars Leijonborg 2002, då. Så näääää….    (Fniss – ursäkta)

Reporter

Vi har faktiskt satt ihop ett litet språktest till dig Mona. Är du redo?

M.H.

Jajemän, det är jag, tror jag.

Reporter

Jag tänkte vi skulle börja lite med de klassiska  ordklass- ramsorna, kan du dem?

M.H.

Ah, lite oklart. Vi får väl se.

reporter

Jag tänker bland annat på ”Substantiv är namn på ting till exempel boll och ring”

M.H.

Oj. Jag är jättekass på det där.

Reporter

Den fortsätter med ”Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är”

M.H.

Kan inte den, alltså.

Reporter

Vi tar den sista också: ”Verb det är vad man kan göra: läsa, skriva se och höra”

M.H.

Kan inte den ramsan överhuvud taget.

Reportern:

Okej. Men du… Kan du räkna upp några av ordklasserna då?

M.H.

Ja, det kan.. Oj, vad är det här? Gud! De bara pluppar ur huvudet helt plötsligt när man sitter här.

Reporter

Det finns nio stycken kan jag säga som en ledtråd.

M.H.

Ok

Reporter.

Bland annat substantiv är en då. Du får ett poäng för varje du kan.

M.H.

Substantiv, adjektiv, vad blir det nu? Jag har ju glömt av dem helt, det är ju som att jag inte gått i skolan på flera månader här. Substantiv, adjektiv, men gud…

Reporter

Pronomen

M.H.

Men gud, jag har ju glömt av allting det här. Jag kan det men har  inte det i  tungan bara. Det är helt…

reporter

Jag kan hjälpa dig lite då?

M.H.

Ja, det får du jättegärna göra.

reporter

Substantiv, adjektiv, Pronomen, räkneord, verb, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner.

M.H.

Där har vi dem, ja. Det stämmer.

reporter

Det var inte helt lätt va?

M.H.

Nä. Dom va- Nej det är inte det. Ja. Nä.

Reporter

Är det ett sånt här språktest ni tänker er att man ska klara för att få bli svensk medborgare?

M.H.

Nä det är ju mer det här med att man ska lära sig verben, hur det ser ut, och ska kunna formalera sig när man talar och skriver, osv, det är grundläggande, helt enkelt. Precis som man – vad blir det – nians grundläggande kriterier när man säger så.

Reporter

Men har ni satt ihop nånting? Har ni börjat leka på nånting om hur det ska se ut?

M.H.

Nä, vi har inte det, men på själva LUF-kongresserna har vi de här ord-lek ordspelen som som vi lär oss av. Så där har vi börjat lite! Nej, det har vi har faktiskt inte gjort.

Reporter

Vad är det för ordlekar?

M.H.

De vanliga, som finns här i Sverige. Och över allt i världen antar jag. Jag vet inte själv vad de heter. Jag är inte så bra på (viskning)

Reporter

Okej. Men du, alltså … Hur underbyggt är det här kravet på test då? Jag menar, du hade ju svårt här att ens räkna upp ordklasserna…

M.H.

Det är nog en större, stor anledning av att jag inte har läst, eller inte studerat så mycket av det här, vi har inte gått igenom så mycket substantiv adjektiv ordmässigt, så, vi har bara gått igenom meningar, vad det innebär, förstår du hur jag tänker?
Det är inte så genomtänkt ifrån förb- det är väldigt genomtänkt, det är det, hur det ska se ut i själva modellen, men inte hur vi ska kunna sätta ihop det ännu… Hur det ska kunna vara utan det är bara grundläggande sven- Man ska kunna svenska, helt enkelt. Det behöver inte vara fantastiskt svenska, så sett, men man ska kunna uttrycka sig, man ska kunna tala som man tänker. Och att människan ska förstå dig.

reporter

Ja. Men jag tänkte vi kunde ta ytterligare ett litet test. Kan inte du ta ut satsdelarna i den här meningen som jag läser nu ”Olle klappade hunden”?

M.H.

Statsdelarna, det är tre stycken då?

reporter

Ja, Satsdelarna, i ”Olle klappade hunden”.

M.H.

Olle klappade hunden. De tre första bokstäverna då?

Reporter

Ja, men brukar bygga meningar men subjekt, predikat och så vidare

M.H.

reporter

Det var svårt det också?

Olle är subjekt, klappade är predikat och hunden är direkt objekt.

M.H.

Ja, nu ska vi inte använda såna ord här…

Reporter

Men du alltså hur känner du själv om det här? Tycker du inte detta är ganska hårda krav att man ska kunna såna här saker för att bli svensk medborgare?

M.H.

Ja som sagt,  jag måste försvara mig på att säga att jag har inte studerat såna saker på flera år så ja, det är lätt att glömma av. Men jo det är väldigt svårt trots allt för jag kan själv inte svara på frågorna även då jag är född i Dalarna och har bott i Sverige  i hela mitt liv. Så jo det är väldigt svårt att se om vi kan utveckla den frågan lite till i Folkpartiet och LUF.

reporter

Och ni inom LUF ni går ju faktiskt ett steg längre än erat moderparti som bara ville ha ett språktest. Ni vill att det både ska krävas godkända kunskaper i svenska språket och i den svenska grundlagen. Varför är det så viktigt?

H.M.

Där går vi tillbaka till det här med skyldigheter, vad kvinnan och mannen har rätt till här i samhället. För varje gång, om man kommer in, om man tar sig till Sverige och man har de här kr- eller tankarna, till exempel mannen har sina tankar kvar i sin gamla kultur, Iran, där det är väldigt hårt förtryck mot kvinnan, och då  man har valt att sätta  kvinnan, om vi pratar helt vanlig svenska, bakom köket, och hon inte vet sina skyldigheter, skyldigheter ELLER rättigheter här i det svenska samhället, då är det väldigt bra att man har det här kravet att hon också, och han även ska veta den här rättigheten, och svenska lagen och veta om den här svenska lagen som finns att hon har faktiskt rätt att gå ut i arbetsmarknaden, hon har faktiskt rätt gå i skolan och så vidare.

reporter

Ja, just den här frågan om grundlagskunskap tog vi tidigare idag och slängde ut till domaren Sven Martinger, så här sa han då:

S.M.

Nej, jag hade förmodligen inte blivit godkänd på provet. Då hade jag fått läsa mycket så att säga.
Sven Martinger är mitt namn, va’ och jobbar som domare vid Göteborgs tingsrätt.

reporter

Vad är en godkänd kunskap i den svenska grundlagen?

S.V.

Jag vet inte vad godkänd kunskap, alltså godkänd, det är nån annan då som har bestämt var gränsen ska gå, va, och vem som ska utföra det testet vet jag inte heller, det kanske dom har svar på, dom undringarna, i så fall. Men varför skulle man ha detta? Vi är- Herre gud, det är ju nästan inga människor i Sverige som vet någonting om de svenska grundlagarna det är väl många andra synpunkter man skulle kunna lägga i så fall, och skulle man kräva av nyanlända personer  att dom ska lära sig vad, hur mycket det jag inte heller, godkända, vem ska avgöra detta, att dom ska kunna detta, så begär man MER av dom, vågar jag påstå, än någon svensk eller svenskar kan åstadkomma.

reporter

Ja, det var domare Sven Martinger är som tyckte att det var befängt att kräva att man ska kunna om de svenska grundlagarna. Vad säger du Mona Hammoud?

M.H.

Naej, jag tycker inte lika, så, befängt, som han säger, utan jag tycker det, det är inte ett sånt stort krav egentligen, visst, många svenska medborgare kan inte de svenska grundlagarna, men samtidigt så lär man sig dem under sin uppväxt och så vidare, så har man dem där, man vet ju sina skyldigheter själv och det är så vi vill ha det.

Reporter

Kan du själv räkna upp dom grundlagarna som vi har?

Nej, det kan jag inte!

Reporter

Kan du inte?

M.H.

Nej, inte bara så där.

Reporter

Men du vill kräva det av andra?

M.H.

Ptff! Jag kan lära mig dem samtidigt som de lär sig dem.

reporter

Okej. Ska vi ta dem bara för sakens skull? Tryckfrihetsförordningen, Regeringsformen, Successionsordningen, och yttrandefrihetsgrundlagen, är dom fyra.

M.H.

Just det, så var det. Det var en liten..

Reporter

Tack så mycket, Mona Hammoud, ordförande i LUF i Borås, för att du kom hit till Sjuhärad Direkt.

M.H.

Tack själv.

Alldeles oavsett hennes kunskaper om grammatisk vokabulär så har jag lite svårt att förstå vad hon säger.

Jag tror att hon försöker säga att grundläggande kunskaper svenska språket är en förutsättning för lyckad integration och grundläggande kunskaper i svensk lag är rimligt.

Men jämställdhet (hennes exempel) har mycket lite med grundlagen att göra, vad jag vet.

Och jag tycker skälet till att man vill ha uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige är relevant.

Så jag håller verkligen inte med om att reportern ”vittrat blod” och ”trasat sönder en ung kvinna”. Hon hade kunnat vara långt elakare.

Mona Hammoud behöver bara läsa på lite, sen kan hon mycket väl bli en tillgång för Folkpartiet. Hon nämnde skyldigheter fem gånger.

Min åsikt är att SFI naturligtvis bör ha befogenhet att testa hur väl de  lyckas med sitt uppdrag, men att det inte bör vara bas för beslut om medborgarskap, av det enkla skälet att när jag blev svensk medborgare utsträckte sig min kunskap i svenska språket och grundlagar till:
”Wäää, Wääää, Wääää-ääää-hääää-ääää!”

7 augusti, 2011. Alliansen, jämlikhet, politik, Samhälle, Uncategorized. 10 kommentarer.

Abele – grundlös eller vilseledande?

Politikerbloggen » ANTON ABELE – Lars Ohly gör gemensam sak med SD.

Öh, va? Anton Abele kritiserar V för att vara principlösa för att de röstar emot ett direktiv de aldrig varit för?

Och varför behövs det en omröstning om vi nu är så ”förbundna” att införa alla EUs direktiv?

Givetvis för att vi inte är fullt så förbundna. Eventuellt kan vi  bötfällas, men å andra sidan är själva införandet inte gratis det heller, och det finns  kostnader på andra plan än ekonomiska som övertrumfar den kostnaden.

Det enda jag kan anta är att Abele på allvar tror att V övertalat SD att vara emot datalagringsdirektivet och i så fall vore det fint om han redogjorde för sina skäl att misstänka det.

Annars är det ju inget mer än ett medvetet vilseledande retoriskt grepp.

 

Och detta mitt retoriska grepp att blogga om ett riksdagsbeslut att bordlägga frågan om datalagringsdirektivet är i själva verket en kompensation för att jag hela dagen känt mig seg i musklerna och allt för yr att blogga om något mer krävande än schlagertexter.

På grund av ett tekniskt fel gick det inte att få nåt jobb gjort på jobbet så jag tog mina barn och mitt yrsliga huvud hem; och däckade. Har ingen aning om ifall jag går till jobbet i morgon.

Det beror på om sängen snurrar när jag vaknar.

18 mars, 2011. Alliansen, Samhälle, vänsterpartiet. 2 kommentarer.

Alliansens logga

Tänkte skriva ett navelskådande inlägg om min politiska hemvist; Men det här är skojigare.
Har ni sett alliansens nya logga?

Ungefär:
ALLiA
NSEN

Jag KAN bara inte tänka bort utläsningen:
Alla?
Än sen?

I’et kryper ihop och gömmer sig, och N står först så även med minimalt med sms-språkserfarenhet blir det n, en, som låter som än.

Som replik på ”Alla ska med” från förra valet.
Det är ju jätteroligt: Vi skiter i alla.
Jag antar att om deras politik ska matcha loggan kan vi förvänta oss ytterligare uppluckringar av skyddsnätet för de svaga i samhället. *kommunist-hornen växer ut*.

P.S: Kul om samma ämne

16 mars, 2010. Etiketter: , . Alliansen, politik, Uncategorized. 7 kommentarer.