Harry Potter-minoriteten
Det finns fem stolpsängar för pojkar i Harrys årskurs och elevhem på Hogwarts.
Det är sju årskurser, och om vi antar att storleken på hans klick är ungefär genomsnittlig så innebär det att skolan har ungefär 5 barn x 2 kön x 4 elevhem x 7 årskurser = 280 elever.
Det verkar som om upptagningsområdet är hela storbrittannien och att Hogwarts är den enda skolan för barn med magikunskaper och det är nära nog 100-procentigt de som väljer att studera där: ”Hufflepuff took all the rest”. Det talas om utländska skolor men inte konkurrerande.
Det är visserligen ett par ordentliga antagande men det verkar som om det skulle vara hela populationen häxor och trollkarlar mellan 11 år och 17 år.
Då skulle hela den magiska populationen i Storbrittannien bli nånstans i storleksordningen 3200 individer (baserat på en yxig medellivslängd av 80, ingen realistisk befolkningspyramid varken stående på bas eller topp).
Detta bör i så fall sättas i förhållande till 60 miljoner mugglare.
Det var bara det.
För en hemlig, och liten minoritet verkar de göra förhållandevis mycket väsen av sig.
Goda nyheter. Choklad mot stroke?
Så de har intervjuat svenska kvinnor om hur mycket choklad de äter, och kommit fram till att de som äter choklad löper en femtedels lägre risk att drabbas av stroke än de som inte äter.
Som ni vet, för att jag tjatar om ni inte redan visste det, så bör man alltid tolka försiktigt. Det kanske handlar om annat än antioxidanter, om fett, om socker, om livsnjutarinställning, om barn, eller andra livsmönster. Men tills nästa undersökning som nyanserar eventuella resultat så verkar det hålla. Kanske det är önsketänkande men varför inte?
- 20% är en skillnad.
- 33000 är ett ordentligt underlag.
- 90% av chokladen var mjölkchoklad.
Har kommentatören Stefan Mårtensson rätt som skriver:
Den mörka choklad som så ofta förekommer i olika tester och visar upp goda resultat är upphettad vid tillverkningen (dutch processed) där försvinner 80% av dom så viktiga antoxidanterna (som bekämpar fria radikaler) som behövs som verktyg för vår kropp för att förebygga ex. stroke, högt blodtryck, inflammatoriska sjukdomar mm. Det finns idag KALLPRESSAD choklad som ej är upphettad över 42,5 grader och därmed bibehåller kakaons fantastiska egenskaper.
Eller är det bara reklam och inget mer?
Just choklad är en av få varor där det faktiskt är LÄTT att välja rättvisemärkt. Det finns till och med alternativ. Några kronor mer än de sorter som ändå smakar margarin, men man blir knappast ruinerad, och slipper suga ut arbetarna.
När vi ändå talar om stroke: Om någon precis råkat ut för något som skulle kunna vara en stroke så kan alla göra ett enkelt test.
Händelsen skulle kunna maskera sig som en snubbling, halkning, anfall, panik…
Be personen göra tre saker:
- Le (Är det symmetriskt?)
- Håll upp armarna över huvudet i tjugo sekunder (symmetriskt?)
- Upprepa en enkel mening
Om patienten misslyckas så ska de ha läkarvård ASAP!
”Alla stammar från dubbelt så många kvinnor som män”
Det tyckte jag naturligtvis var en intressant liten tidbit, kondenserad ned till rubrik-nivå, och ville veta mer. (Källa, tack ? ;-)) Men jag fick bara höra att män dog i krig som svar. Det räckte inte som förklaringsmodell för mig.
Min första tanke var att det måste finnas lika många instanser bidrag till en arvsmassa från manligt som kvinnligt håll annars blir det liksom inga ungar ;-). En binär ökning av antal män och kvinnor som varje individ
stammar från för varje generation tillbaka. En liksidig, binär ökning.
Men det är ju fullt möjligt att samma individ gjort insättningar med olika partners, som startat trådar som så småningom korsats.
Men enligt min kontrahent i diskussionen handlade det ”inte nödvändigtvis” om att fler män hade barn med olika kvinnor än tvärtom ELLER om korsade trådar. Utan om att män dött i krig.
Det var för övrigt ”inte nödvändigtvis” så att undersökningen i så fall, utan korsade trådar, menar gener på befolkningsnivå, utan jo det var på individnivå. Men eftersom män dör i krig så var det dubbelt så många män.
Sen fallerade min hela civilisation, när jag blev avbruten några gånger med samma uttalande i högre och högre tonfall.
Det är alltför lätt att falla in i samma beteende, och jag avskyr mig själv när det händer. Gapig, metallisk, frustrerad röst som ”går genom märg och ben” för att citera min radiolärare.
Avbrutna exempel om Djingis Kahn som hade tusen barn och halstarrig bevisledning med axiom av typen: ”Håller du med om att varje barn rent genetiskt har en mamma och en pappa, va, va, va?” ledde ingenstans.
Dött i krig-skälet syftar naturligtvis till att vissa män inte fått nån avkomma alls, men för att det ska fungera i stort så måste ju även vissa män få mer avkomma… med olika tjejer.
Jag tror följande faktorer kan spela in;
- Att kvinnor har en kortare period de kan bli föräldrar än män
- Att det i vissa samhällen varit mer accepterat att män haft multipla partners, antingen seriellt eller paralellt än att kvinnor haft det.
- Att det varit norm att mannen haft yngre partners.
Men jag vet alltjämt inte var uppgiften kommer ifrån. Eller om den skruvats till på vägen. Nån som vet?
…. och så bara en sak till om förlossningsdepressioner…
Fler depressioner hos höstmammor | Barn | Wendela | Aftonbladet.
De som får barn under sista kvartalet på året löper större risk att drabbas. Jo, om jag inte minns fel så är brist på solljus en riskfaktor vid ”vanlig” depression också.
Jag är glad att det forskas kring det här, oavsett om det är ”vanlig” depression som liksom blir utlöst då, eller om det är en depression som är helt unik i sina mekanismer.
Råden man kan läsa sig till på internet är ibland i flummigaste laget, typ ”det är klart att det är jobbigt att ha bäbis”… och äkta kunskap begravs i massorna av tyckarna om ”mammor nu-för-tiden”. Nä, det behövs ett rejält statistiskt underlag.
Tar man bara mig skulle man få helt störda data som tyder på en skarp skiljelinje i mitten av april. Eller kanske mellan mammor till barn som gillar majs och de som gillar gurka? I alla händelser skulle jag förstås inte dyka upp i nån statistik, jag log så sött så.
Nånstans mellan ”allt är natuuuurligt, och barnen behöver inget utom en glad mamma” och elschocka dem ur det vore konstruktivt.
Håll inte ihop för barnens skull. Utan i så fall för din.
En studie av skilsmässobarn har släppts, från Linköpins universitet.
Jag tycker det är intressant, men jag fattar inte en sak: Är det kvinnor 22 – 27 som är skilsmässobarn som mår sämre än alla andra; Eller är det kvinnor 22 – 27 som mår sämre än alla andra, oavsett om deras föräldrar hållit ihop?
Att skilsmässobarn gör slut mer än andra, må väl vara hänt.
Jag är inte säker på att det är blott av ondo, heller. De ser en möjlighet, att det går att ta sig ur ett dåligt förhållande, med ett pris, men uppenbarligen inte ett alltför högt pris.
Det finns ett värde av att hålla ihop och kämpa på, men det måste ju i så fall komma inifrån, av kärlek, inte av konventioner.
För sisådär ett decennium sen hade jag en grymt cynisk syn på relationer, framför allt förlovningar.
Kunde inte låta bli att fråga ut folk med guldprydda ringfingrar hur de egentligen tänkte. Och en del av dem är gifta idag. En del av dem har gjort slut. En av dem svarade: ”De andra, de som jagar nya tjejer att ha sex med hela tiden, det jag har valt bort, de väljer ju bort att få ha ett riktigt långt förhållande. Det finns saker man inte upplever innan man har levlat tillsammans.”
Det ställde min värld på ända. Plötsligt var det inte förortsarmén som tankade förljugen trygghet, plötsligt var det de som antog utmaningen, de som drog igång en quest med hela sin tillvaro som insats.
Drama Online 